Lokala djurnamn i Gagnef
Ett litet upprop med syfte att så här i grevens tid försöka samla in så många dialektala djurnamn som möjligt har hittills gett detta trevliga resultat:
| âô = användbara tecken |
| Från Lasse Zetterqvist i Dala-Floda som fått hjälp av sin far att teckna ner följande: | kråka=söckendesôrrä skata=hemgällâ björktrast=skettrost enkelbeckasin=hôssbôck sädesärla=lislhälla entita=tjespârv domherre=blotrost talgoxe=köttfis (Dala-Järna enl Lasse Z) ——- Muntligt från Lasse Z: groda=tôsk padda=klossa mindre kryp i största allmänhet=mack mera påtagligt kryp=skarpmack (se äv Göran F nedan) liten ”fuggel” (fågel)=schesprarv | ||
| Gunnar Lärka | Den lilla ödlan som brukar uppehålla sig på fäboväggar och ”hässjehopar” kallades i Lindan för Örmilla´. | ||
| Göran Fagerlund i Gagnef | Om inte jag minns fel kallade vi förr sädesärlan för STRANDILA. Uttalet av Kyrkbyordet för humla var/är väl MÖLUMMÂ, med tydligt ”u” Makkôr=kryp av allehanda slag Ett får = E pirra Två får = Två pirrôr | ||
| Barbro Roos i Överbacka (just nu:Oslo) | Du vet väl vad en mölumma är ? Humla, så klart. Och skettrost ? Björktrast. | ||
| Barbro Sarén med rötter i Djurmo | Jag läste i F-K att du ville ha tips om dialektnamn på djur. Min pappa kom från Djurmo och jag hörde alltid att min farmor kallade får för pirrör och kor för kunör. Jag har tittat i ett gammalt dialektlexikon men inte hittat något där. En pirra Flera pirrör Pirron (bestämd form) Flera kunör Kunon (bestämd form) Om andra gagnefsbor sade så vet jag ej, kanske var det bara farmor. | ||
| Kersti Sjögren, Leksand — Kjell Daniels, Leksand |
Jag är inte från Gagnef men vill ändå sända ett bidrag. Min farmors mor kallade alltid ekorren för ”granbjör”, granbjörn. Hon var uppvuxen och levde hela sitt liv i byn Hälla, sex km. öster om Leksand. — bäntjiltrâva=stor, svart skalbagge som dras till sågbänkar (noshornsbagge?) |
||
| Erik Bergqvist, Falun | DET ÄR FASCINERANDE MED DIALEKTER. JAG LÄSTE ARTIKELN I FK. ”MÖLUMMA” HAR DU VÄL REDAN I DITT FÖRRÅD. | ||
| Anna Carlsson, Svärdsjö (numera Leksand) | Så trevligt att läsa om våra småkryp på vårât språk! Ja ä från Sväsjö å vi ha mölummur å vi. Ja bor i Leksann nu. Tror dôm sägô jelombâ på Näs. Håppâs nån mer kåmmô mä fler nammôn! | ||
| Göran Fagerlund igen | Kom att tänka på får (djuret får). Du har väl redan fått, eller vet redan, att det heter PIRRA. (PL: PIRRôR, PIRRON) Har du tänkt dig att även ta med dialektala former av svenska ord? Exempelvis hund (hunn) hunden (huun)? Önskar bara att mitt minne vore bättre. I går kväll kom jag på ytterligare ett dialektalt djurnamn. Men nu är det borta… Kommer väl igen om minnet gör detsamma.(Du är allt välkommen med nya förslag! /Ragnars anm) | ||
| Göran Fagerlund igen | Du lär väl redan ha noterat SKETTROST, antar jag. Min ornitologiska okunskap förbjuder mig egentligen att berätta att jag inte är säker på vad skettrostn heter på svenska. Men visst är det väl björktrast? (Jovisst! /Ragnars anm) När vi förr stod och metade vid flottbron fick vi ibland upp en SNORGÄRS. Men jag är långt ifrån säker på om benämningen är dialektal eller rikssvensk. Vet du vad en SKARPMAKK är? Du har säkert träffat på någon snytbagge här och där. Kommer igen när något nytt dyker upp i skallen. | ||
| Bo Nisser, Djurås | spolittn = storspoven rögknarka=kornknarr | ||
| Nils Roos, Gröntuv | I maj månad, hemma i Arvslindan var det verkliga vårtecknet när ”svanskattu” hade kommit. Det var lite sport att vara först att se den. Min faster som är 83 år, talar alltid om för mig när hon gjort den första observationen. Den brukar vara i den stora lönnen utanför hennes hus. Det är den svartvita flugsnapparen. Far brukade berätta att när han var i skogen och jobbade på vintern, brukade ” dumhuvunan ” komma fram och få smaka av matsäcken. Det var lavskrikor. | ||
| På apoteket i Djurås hörde jag av någon i personalen: | – I Björbo säger vi: ”fläckfluggu” (=blinning, en så’n där broms med fläckiga vingar) | ||
| Gulli Wike, Sifferbo | gullhöna=nyckelpiga lärlapp=fladdermus | ||
| Göran Ahlqvist, Dala-Floda | Kompletterar med ytterligare dialektala benämningar: Myggyngel=pringla Grodyngel,(utan ben)=huvudpringla Gök=gucku Tjäder=tjöare Blinning=krusbroms (krusu = brokig-färggrann) Nötskrika=skriku Svidknott=sve Samtliga benämningar från Floda. | ||
| Fler från Göran Ahlqvist, Dala-Floda | Padda = Torsk, eller ”källtorsk om den påträffas vid en källa” Klossa = Groda. ( I den mån vederbörande har gjort åtskillnad på dessa närbesläktade djur. I annat fall är den gemen- samma benämningen – Klossa ). Enkelbeckasin = Hôssbôttjen, ( fritt översatt – skrattbock ) Storspov = Spoln. Stor knott = Stickfluggu. Humla = Mjömla. Hälsningar / Göran Ahlqvist / | ||
| Sonja Näsholm, Mockfjärd | Några gamla ord på växter och djur. fr. Môkkfjäl Eltuppa = ängsnejlika Himritjäsgräs = mjölkört, rallarros Jettris = enris Jolbär = hjortron Mjölemmâ = humla Mustuppa =mosippa Súsduva = ringduva Ôrmilâ = ödla Hälsningar Sonja N | ||
| Folke Andersson, Borlänge | Jag vill meddela, om du inte har hört det förut. Snorgärs har vi så länge jag minns, alltid kallat för snörpäls, runt om på många platser i Dalarna. Längre söderut kallas den för snorluva.MVH// Folke Andersson | ||
| Morgan Westerberg, Mockfjärd (Valbo),Boel Brynedal, tidigare Österfors
m fl |
kuppjerk=spindel | ||
| Georg Källström, Bäsna | rôgstret=kornknarr plogila=sädesärla såsparv=göktyta myrbock=enkelbeckasin driftkråka=spillkråka | ||
| I ett Amerikabrev från 1878 (Larssved Anna M |
grässprittor=gräshoppor |
Stort tack för dessa bidrag!
Jag ser gärna att den här tabellen blir bra mycket längre. Har du fler förslag? Kontakta mig på valfritt sätt:
Ragnar Nyberg ragnar.nyberg@gmail.com Moje 603 785 30 Gagnef 070 5406296